Madame Sûr
De flesta normala personer har ju annat att göra, t.ex. jobb. Händige Herrn kan inte förstå vad det ska vara för mening att gå ut och gå om man inte ska någonstans. De flesta pensionärer är strängt upptagna med någonting, om inte annat, så förhindrar barnbarnen varje normal aktivitet. Min geocachingkompis har gått vidare i livet utan mig och lämnat mig vilse i pannkakan. Jag hittar inga mer skatter, annars hade jag tänkt att det skulle vara ett bra sätt att komma ut utan att behöva ha en hundracka.
Idag är det Valborgsmässoafton, en av de värsta dagarna. Förr var det ju så, att man MÅSTE ha roligt då, liksom på Midsommarafton. Så farligt är inte det längre, men någonstans sitter det i.
Och överallt läser man "Lufsa bort 11 kilo före midsommar" (nej, jag tror bestämt att det står "innan midsommar"), gör ditten gör datten, ät antioxidanter, ät lite av allting, unna dig något gott, blablablabla och doftljus och sidenpyjamas ni vet.
Jag bet huvudet av skam och tog spårvagnen in till stan. Resor utan mål typ. Jag gick av någonstans i mitten och tänkte: vad gör jag här?
-Du kan väl gå och titta på den där fina klockan igen.
-Ja, det kan jag väl göra. Hm...där ligger den ... 1795 kr.
-Men Herregud, du ska väl inte köpa en klocka för nästan 2000 kr? Är du galen?
-Ja, kanske, men jag skulle då gärna vilja ha en riktigt snygg klocka ...
-Men varför ska du ha det? Du har ju flera stycken och det är bara att byta batterier ...
-Men jag ser inte så bra på dem. Jag har tagit fel på tiden flera gånger för att jag inte ser så bra ...
-Men kan du verkligen slänga ut så mycket på en klocka? Ingen har ju klocka nu för tiden. Det är ju bara att titta på telefonen.
-Men jag glömmer ofta telefonen ...
-Jamen 2000 kr. Finns det ingenting du kan använda de pengarna bättre till?
-Jo, förmodligen ... bregott och purjolök. Suck.
-Nä, vet du vad, gör inga impulsköp nu.
-Nä, ok då. Jävla tant.
I skyltfönstren ser jag en liten rultig tant i för stora jeans. Usch, hon ser otrevlig ut. Henne skulle jag då inte vilja gå på stan med.

Och?
Du ser ut som en ungdom bakifrån och jag vill gå på stan med dig!
Ja, och jag är ju söt i de där tänderna, det glömde jag!
OK. Vi kan leka "Gör om mig", och så bestämmer du min outfit, tjoho!
Hahaha, vågar du det?
Jag har ju sagt till dig att du ska säga till mig när du ska gå ut och promenera!
Ja, men du är ju en sån där pensionär som har så mycket för dig. Vill du åka med mig till Jonsered och gå i skogen kanske? Inte ikväll, men i morgon?
Varför kan man inte gå ensam? Det gör jag ofta. Tar bussen ut till havet t ex och går hem! Inga skyltfönster och speglar att titta i.
Det tar starkt emot att gå ut och gå själv utan ärende, håller med. Men det finns ju ett visst tryck (internt och externt) på att man skall vara fysiskt aktiv, det är ju vad jag hävdar på jobbet bl a . .
Radio eller en bra bok i hörlurarna är mitt tips för ensampromenaderNa.