Frankofille
I morgon bitti bär det av mot Frankrike. Jag vet ungef'är vart vi ska, utanför le Creusot, in i skogen någonstans. Det är verkligen jätteskönt att kunna packa i lugn och ro. Tyvärr hinner det gå så lång tid, så jag minns inte vad jag har lagt ner, så jag måste riva upp det igen och se om jag bara tänkte eller faktiskt gjorde det jag tänkte.
Man måste ha kläder som man kan sitta och sjunga i hela dagen. Man måste ha konsertkläder, som bekant. Man måste ha något som man kan ha på sig i Paris i två dagar om det är kanonvarmt. Man måste ha något om det är lite kallare. Om det regnar etc.etc.
Nu skriver jag som om jag trodde att mina läsare aldrig har varit ute och rest. Själv blir jag väldigt arg när någon upplyser mig om någonting som jag redan vet bättre än upplysaren. Så nu säger jag något annat. Jag ska ha 5 extranäsflöjter med mig för att pigga upp stämningen i Frankrike. Själv tänker jag ta upp kampen med Åsnan om vem som spelar på det konstigaste stället. Vi har båda spelat på Metropolitan i New York. Notre Dame eller Sacre Coeur kanske, vi får se.
Rapport följer om en vecka.
Man måste ha kläder som man kan sitta och sjunga i hela dagen. Man måste ha konsertkläder, som bekant. Man måste ha något som man kan ha på sig i Paris i två dagar om det är kanonvarmt. Man måste ha något om det är lite kallare. Om det regnar etc.etc.
Nu skriver jag som om jag trodde att mina läsare aldrig har varit ute och rest. Själv blir jag väldigt arg när någon upplyser mig om någonting som jag redan vet bättre än upplysaren. Så nu säger jag något annat. Jag ska ha 5 extranäsflöjter med mig för att pigga upp stämningen i Frankrike. Själv tänker jag ta upp kampen med Åsnan om vem som spelar på det konstigaste stället. Vi har båda spelat på Metropolitan i New York. Notre Dame eller Sacre Coeur kanske, vi får se.
Rapport följer om en vecka.
Resultatet av modebloggen
Tack för visat intresse. Jag kan nu meddela, att det blev den nedre, chiffontrasan. När jag vägde in omgivningens kläder och min bristande flickaktighet, så fick det bli den. "Vårdat vårfint " innebar för en del svart- och vitstormönstrad klänning, mörkt olivgrönblått, murrblommig kjol, helsvart, grova, vita yllebenvärmare etc.etc. Alla tänker olika om färger och stil och alla tycker att de har rätt.
På onsdag åker jag till Frankrike och sjunger. Det blev lite modifikationer på det anbefallda gulsvarta klädbeslutet. Klädgeneralen har gett med sig:
Nertill är vi alltså fortfarande svartklädda. Upptill som ljuslågor. I ljuslågor ingår ju, förutom gult, även rött, blått och grönt, så det borde ju rimligen tillfredsställa samtliga, utom de som vill ha vitt. För säkerhets skull tände jag ett ljus och kollade noga. Där fanns inget rutigt, inget blommigt och inget randigt, utan färgerna flöt i varandra, med de mörkaste i mitten, så det blir inget rutigt, blommigt eller randigt i kläderna heller då.
Jag ska nu ha röd Sjödén-trasa och svarta leggings).
Vi ska jobba med franska korister och dirigenter. Det lär inte vara så hög standard på amatörkörer i Frankrike i motsats till i Sverige. De är också mycket strikta och svartvita och pärmen under höger arm och de öppnar den på inslag från dirigenten.
Det ska vi ändra på.
Mina ljuva blockflöjtstoner kommer också att skalla över den franska nejden. Tût, tût.
På onsdag åker jag till Frankrike och sjunger. Det blev lite modifikationer på det anbefallda gulsvarta klädbeslutet. Klädgeneralen har gett med sig:
Nertill är vi alltså fortfarande svartklädda. Upptill som ljuslågor. I ljuslågor ingår ju, förutom gult, även rött, blått och grönt, så det borde ju rimligen tillfredsställa samtliga, utom de som vill ha vitt. För säkerhets skull tände jag ett ljus och kollade noga. Där fanns inget rutigt, inget blommigt och inget randigt, utan färgerna flöt i varandra, med de mörkaste i mitten, så det blir inget rutigt, blommigt eller randigt i kläderna heller då.
Jag ska nu ha röd Sjödén-trasa och svarta leggings).
Vi ska jobba med franska korister och dirigenter. Det lär inte vara så hög standard på amatörkörer i Frankrike i motsats till i Sverige. De är också mycket strikta och svartvita och pärmen under höger arm och de öppnar den på inslag från dirigenten.
Det ska vi ändra på.
Mina ljuva blockflöjtstoner kommer också att skalla över den franska nejden. Tût, tût.
Modeblogg
Vad skulle mina ärade läsare, i den mån ni är kvinnor, ta på er på en körkonsert, om det är tillsagt att det ska vara "vårdat och vårfint"? Ni ska alltså inte vara publik utan stå där framme till allmän betittning.
Det finns ingenting som är så svårt i en kör som att diskutera konsertkläder. Det är bara kyrkokörer och Kjell Lönnås som använder köruniform numera. Nej, nu ljuger jag, det är många amatörkörer som gör. I en annan Göteborgskör ser kvinnorna ut som flygvärdinnor allihopa, med blåa dräkter och små käcka scarves. Det uniforma modet passerade vi 1970 när vi för alltid la av våra "Maoinspirerade kuliuniformer": (Stockholmstidning).
När vi hade något jubileum för ett par år sedan skulle vi klä oss i "Inbjudan till Bohuslän"-färger. För den som inte kan sin Taube, kan jag tala om att det är blågrå, (dyning) druvblå (berg ).kinesiskt vitt, (om bogen) rosa (skyar) golfströmsgrön (svall) vinröd (ljung). Det blev inte särskilt snyggt kan jag tala om. Vi fick till och med ett skällebrev från en tandläkare, som tyckte att vi borde klä oss i säckar i stället.
Om en vecka åker vi till Frankrike och då är det anbefallt svart och gult!!!! Det kommer inte att gå. Det blir myteri. Jag vill inte gå omkring som ett fotbollslag (Elfsborg) eller som punkt.se-försäljare. Dessutom är gult fult, i synnerhet på så många på samma gång.
Men först har vi ett par konserter i Sverige, Borås och Göteborg för den som är intresserad, och då ska jag vara vårdad och vårfin.
Det här med kläder är inte lätt numera när man egentligen aldrig behöver några nya. Utbudet är mycket större än min ork.
Vårfint signalerar väl att det ska vara något ljust. Det får inte vara för stormönstrat. Tänk er en kör i Gudrun Sjödénklänningar!!!! Hu! Ofta är det anbefallt enfärgat, dock inte så denna gången. Jag gav mig ut i stadens vimmel medan solen gassade. Att skönheten kommer inifrån blev man helt övertygad om i provhytterna. Fast inte inifrån provhytterna. Den nakna sanningen etc etc. Hahahaha. Usch och fy. Nu har jag totat till två möjliga varianter och nu alla läsare, vill jag ha hjälp! Vilken kreation ska jag ta? Vad är vårdat och vårfint? Jag passar på att ha lite blommigt när det inte är förbjudet....
Det finns ingenting som är så svårt i en kör som att diskutera konsertkläder. Det är bara kyrkokörer och Kjell Lönnås som använder köruniform numera. Nej, nu ljuger jag, det är många amatörkörer som gör. I en annan Göteborgskör ser kvinnorna ut som flygvärdinnor allihopa, med blåa dräkter och små käcka scarves. Det uniforma modet passerade vi 1970 när vi för alltid la av våra "Maoinspirerade kuliuniformer": (Stockholmstidning).
När vi hade något jubileum för ett par år sedan skulle vi klä oss i "Inbjudan till Bohuslän"-färger. För den som inte kan sin Taube, kan jag tala om att det är blågrå, (dyning) druvblå (berg ).kinesiskt vitt, (om bogen) rosa (skyar) golfströmsgrön (svall) vinröd (ljung). Det blev inte särskilt snyggt kan jag tala om. Vi fick till och med ett skällebrev från en tandläkare, som tyckte att vi borde klä oss i säckar i stället.
Om en vecka åker vi till Frankrike och då är det anbefallt svart och gult!!!! Det kommer inte att gå. Det blir myteri. Jag vill inte gå omkring som ett fotbollslag (Elfsborg) eller som punkt.se-försäljare. Dessutom är gult fult, i synnerhet på så många på samma gång.
Men först har vi ett par konserter i Sverige, Borås och Göteborg för den som är intresserad, och då ska jag vara vårdad och vårfin.
Det här med kläder är inte lätt numera när man egentligen aldrig behöver några nya. Utbudet är mycket större än min ork.
Vårfint signalerar väl att det ska vara något ljust. Det får inte vara för stormönstrat. Tänk er en kör i Gudrun Sjödénklänningar!!!! Hu! Ofta är det anbefallt enfärgat, dock inte så denna gången. Jag gav mig ut i stadens vimmel medan solen gassade. Att skönheten kommer inifrån blev man helt övertygad om i provhytterna. Fast inte inifrån provhytterna. Den nakna sanningen etc etc. Hahahaha. Usch och fy. Nu har jag totat till två möjliga varianter och nu alla läsare, vill jag ha hjälp! Vilken kreation ska jag ta? Vad är vårdat och vårfint? Jag passar på att ha lite blommigt när det inte är förbjudet....
Byxorna är vadkorta jeans.
My name is Lily
I am a Lily |
Intresseklubben antecknar
Världen vimlar av listor. Det är en del i vårt identitetsskapande. Denna är snodd från Åsnan, som i sin tur har snott den från någon annan etc. Och det är hon som har lärt mig säga "intresseklubben antecknar".
1.Hur länge har du bloggat?
Sen 2001.Fast det kallades dagbok då. Och det var/är på Lunarstorm.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv börja blogga?
Jag visste att det fanns förrän Åsnan upplyste mig om att det fanns något som hette Lunarstorm.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Jag förälskar mig inte i bloggar.
4. Hur känner du dig inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Läser dem inte. Skulle antagligen skämmas.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Sju-åtta kanske.
6. Av de bloggare du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar/t.ex. teknikbloggar, modebloggar, politikbloggar?
Dagboksbloggar är det mest. En yrkesblogg ibland,ett yrke, som jag är så glad att jag inte behöver ha. Modebloggar är fåniga.
7. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om?
Tänk om du var en barbapappa http://onkeltuca.blogspot.com
8. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om?
www.kattarsis.blogg.se Tihi, ja väldigt lik mig är hon.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Åsnan är flitig läsare, Händige Herrn är inte det minsta intresserad av mina förehavanden tyvärr, sonen vill inte ens vara vän med sin mor på Facebook.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det vet jag inte.., vem är jag själv förresten?
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vare i din blogg, eller tänjs den gränser hela tiden?
Vad är det för svenska? Usch.
12. Nämn några saker som du aldrig skulle blogga om och varför?
Jag försöker att inte berätta personliga, tråkiga saker. Om jag har gråtit i en vecka, så skriver jag inte det.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
100%. Och så 100 % för att det är så roligt att skriva.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Njaä. Men man märker väl hur den personen vill att man ska uppfatta den.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Ja.
16. Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Om bloggandet får ersätta hela det andra livet kanske.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar. Och isåfall: Hur har du hanterat detta?
Ja. Låtsas som om det regnar.
18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej, det hoppas jag verkligen att jag inte har gjort.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig? Jag får ont i ryggen ibland av för mycket framför datornsittande.
20. Tror du att du fortfarande efter två år bloggar? I såfall: Tror du att ditt bloggande förändrats då?
Ja, om jag lever och inte har fått stroke, hjärnblödning, Altzheimer, afasi eller frontallobsdemens, så bloggar jag nog om det som faller mig in just då.
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
De kommer att påverka vår kultur.
22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Det är ett sätt att få syn på sig själv. Ibland känner jag mig som jag inte finns nämligen. Då bloggar jag lite grand och då ser jag ju att jag finns.
23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Jag får ta del i andras liv, om än på respektfullt avstånd. Jag fattar hur folk har det.
24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Nej, det går inte. Så många som 5 kommer inte att läsa min blogg.
1.Hur länge har du bloggat?
Sen 2001.Fast det kallades dagbok då. Och det var/är på Lunarstorm.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv börja blogga?
Jag visste att det fanns förrän Åsnan upplyste mig om att det fanns något som hette Lunarstorm.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Jag förälskar mig inte i bloggar.
4. Hur känner du dig inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Läser dem inte. Skulle antagligen skämmas.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Sju-åtta kanske.
6. Av de bloggare du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar/t.ex. teknikbloggar, modebloggar, politikbloggar?
Dagboksbloggar är det mest. En yrkesblogg ibland,ett yrke, som jag är så glad att jag inte behöver ha. Modebloggar är fåniga.
7. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om?
Tänk om du var en barbapappa http://onkeltuca.blogspot.com
8. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om?
www.kattarsis.blogg.se Tihi, ja väldigt lik mig är hon.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Åsnan är flitig läsare, Händige Herrn är inte det minsta intresserad av mina förehavanden tyvärr, sonen vill inte ens vara vän med sin mor på Facebook.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det vet jag inte.., vem är jag själv förresten?
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vare i din blogg, eller tänjs den gränser hela tiden?
Vad är det för svenska? Usch.
12. Nämn några saker som du aldrig skulle blogga om och varför?
Jag försöker att inte berätta personliga, tråkiga saker. Om jag har gråtit i en vecka, så skriver jag inte det.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
100%. Och så 100 % för att det är så roligt att skriva.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Njaä. Men man märker väl hur den personen vill att man ska uppfatta den.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Ja.
16. Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Om bloggandet får ersätta hela det andra livet kanske.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar. Och isåfall: Hur har du hanterat detta?
Ja. Låtsas som om det regnar.
18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej, det hoppas jag verkligen att jag inte har gjort.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig? Jag får ont i ryggen ibland av för mycket framför datornsittande.
20. Tror du att du fortfarande efter två år bloggar? I såfall: Tror du att ditt bloggande förändrats då?
Ja, om jag lever och inte har fått stroke, hjärnblödning, Altzheimer, afasi eller frontallobsdemens, så bloggar jag nog om det som faller mig in just då.
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
De kommer att påverka vår kultur.
22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Det är ett sätt att få syn på sig själv. Ibland känner jag mig som jag inte finns nämligen. Då bloggar jag lite grand och då ser jag ju att jag finns.
23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Jag får ta del i andras liv, om än på respektfullt avstånd. Jag fattar hur folk har det.
24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Nej, det går inte. Så många som 5 kommer inte att läsa min blogg.
Kamma noll
Nll, noll, noll, noll. Ja, ni förstår säkert vad jag syftar på. Men av kartan att döma ser jag ändå, att det finns några läsare. Det är mystiskt och fascinerande. Vem är Skultuna? Vem är Sätra? Vem är Neu Steinhorst? Luleå, Lund, Stockholm och Italien anar jag. Hej, hej trogna läsare!
Apropå min boknördighet i förra bloggen kan jag berätta, att jag sökte ett citat ur Göran Tunströms postuma bok. Det var så jobbigt så jag somnade. Tio minuter senare vaknade jag av ett ord som kom från ingenstans: Dave mortetärnan. ???
Jag är också väldigt bra på att hitta på ord som inte finns på Facebookspelet "Scraboulus". Är det någon som vill spela med mig?
Apropå min boknördighet i förra bloggen kan jag berätta, att jag sökte ett citat ur Göran Tunströms postuma bok. Det var så jobbigt så jag somnade. Tio minuter senare vaknade jag av ett ord som kom från ingenstans: Dave mortetärnan. ???
Jag är också väldigt bra på att hitta på ord som inte finns på Facebookspelet "Scraboulus". Är det någon som vill spela med mig?
Nörd
Leka på Chalmers
Man behöver inte vara Chalmerist för att gå på Chalmers. Jag har varit i den fysikaliska lekstugan idag. Här är en bild:
Det är ett glasrum i ett glasrum, och där finns över 300 olika saker att experimentera med. Man får inte gå dit alldeles själv, utan man måste ha fröken med sig. Jag hakade på en invandrarklass idag. En halvgalen professor berättade och sköt (han träffade faktiskt mig) och hällde ut flytande "luft", gjorde dimma, visade intelligent metall, kutade omkring med en resväska med ett snurrande hjul i och förklarade det krökta rummet för mig på 30 sekunder och demonstrerade ett tibetanskt tvättfat. I Tibet får man inte tvätta ansiktet med händerna, i alla fall inte på 1400-talet, utan då blötte man handflatorna och så gned man dem mot handtagen. Då bildades vågor i vattnet och så småningom började vattnet spruta upp som en fontän och man kunde bli blöt i ansiktet. Det kunde spruta en halvmeter upp om man var duktig. Det var inte jag, men jag ska gå dit och träna. Tomtar svävade i luften och pennor stod för sig själva. Den halvgalne professorn var egentligen inte alls galen utan bara entusiastisk. Men med den intensiteten kommer han nog snart att gå upp i atomer. Ett besök rekommenderas verkligen innan dess. Här en länk.
Det är ett glasrum i ett glasrum, och där finns över 300 olika saker att experimentera med. Man får inte gå dit alldeles själv, utan man måste ha fröken med sig. Jag hakade på en invandrarklass idag. En halvgalen professor berättade och sköt (han träffade faktiskt mig) och hällde ut flytande "luft", gjorde dimma, visade intelligent metall, kutade omkring med en resväska med ett snurrande hjul i och förklarade det krökta rummet för mig på 30 sekunder och demonstrerade ett tibetanskt tvättfat. I Tibet får man inte tvätta ansiktet med händerna, i alla fall inte på 1400-talet, utan då blötte man handflatorna och så gned man dem mot handtagen. Då bildades vågor i vattnet och så småningom började vattnet spruta upp som en fontän och man kunde bli blöt i ansiktet. Det kunde spruta en halvmeter upp om man var duktig. Det var inte jag, men jag ska gå dit och träna. Tomtar svävade i luften och pennor stod för sig själva. Den halvgalne professorn var egentligen inte alls galen utan bara entusiastisk. Men med den intensiteten kommer han nog snart att gå upp i atomer. Ett besök rekommenderas verkligen innan dess. Här en länk.
The kattbild
Träffade i helgen 4 duktiga kissekatter. Husse och matte är också duktiga, men det ordar jag inte mera om här. Alla bor i ett litet torp på Kinnekulle. Katterna har ett mycket påtagligt sätt att tala om när de vill komma in. De knackar helt enkelt på fönsterrutan. Ibland kommer det konstiga gäster till stugan, som inte fattar en sån enkel sak utan sitter och försöker fånga the kattbild. Man får banka och banka. Eftersom man har raskat omkring i den kinnekullianska myllan, är tassarna tämligen leriga, och ju längre den konstiga gästen håller på att ställa in kameran, desto lerigare blir det på fönstret, vilket framgår av nedanstående bild. Nu har den konstiga gästen äntligen åkt, så nu får man rå om husse och matte själv.
En vårdag i januari
Åsnan hann först med vår släkting på Youtube. Men jag vill inte vara sämre. Här spelar han med en vacker jazzsångerska i New York . Här spelar han med Åsnan och mig, dock inte på Youtube, men vi är ungefär lika vackra.
Norman är 75 år och inte alls dubbelbrylling till Åsnans mormor. Han är dubbelsyssling till min mamma, en himmelsvid skillnad, som alla förstår. Dock är han skrattretande lik sin svenska släkt.
Här försökte jag ta en bild på utsikten från Empire State Building en vårdag i januari 2007. Det gick så där.
Norman är 75 år och inte alls dubbelbrylling till Åsnans mormor. Han är dubbelsyssling till min mamma, en himmelsvid skillnad, som alla förstår. Dock är han skrattretande lik sin svenska släkt.
Här försökte jag ta en bild på utsikten från Empire State Building en vårdag i januari 2007. Det gick så där.
Skämta med dig 1:a aprilo
Idag ska det handla om första april. Först ska jag berätta om det allra roligaste aprilskämtet familjen någonsin utfört. Det var på den tiden som Åsnan var ett litet föl och den andre var typ 6 år yngre, för det brukar han vara. Åsnepappan röker pipa, och våra övertalningar, hot och böner har aldrig någonsin haft någon inverkan. Så ett år bytte vi ut hans piptobak mot alfalfagroddar. Hans min när han upptäcke vad han höll på att stoppa pipan med var obetalbar och skall sent glömmas. Rekommenderas till alla som har piprökande vänner.
Idag har jag försökt mig på ännu ett skämt. På en av universitetskurserna har jag en kurskamrat som är pensionerad svensklärare. (Obs! Inte svenskalärare!) Hon har haft den berömde Björn Gustafsson, som elev. Jag mejlade till henne och sa att Björn Gustafsson skulle komma till Kungälv och ge alla sina gamla lärare blommor, så att hon skulle hålla sig hemma.
När hon läste mejlet, kom hon på att det var 1:a april. Men det var ett gott försök.
Själv var jag nästan på väg till Skatteverket för att hämta en gratis cykeldator åt Åsnepappan. Men när jag skulle leta efter GP:s aprilskämt, insåg jag att det var just det , så jag stannade hemma och låtsades som om det regnade.
Idag har jag försökt mig på ännu ett skämt. På en av universitetskurserna har jag en kurskamrat som är pensionerad svensklärare. (Obs! Inte svenskalärare!) Hon har haft den berömde Björn Gustafsson, som elev. Jag mejlade till henne och sa att Björn Gustafsson skulle komma till Kungälv och ge alla sina gamla lärare blommor, så att hon skulle hålla sig hemma.
När hon läste mejlet, kom hon på att det var 1:a april. Men det var ett gott försök.
Själv var jag nästan på väg till Skatteverket för att hämta en gratis cykeldator åt Åsnepappan. Men när jag skulle leta efter GP:s aprilskämt, insåg jag att det var just det , så jag stannade hemma och låtsades som om det regnade.
