FruDecibel

Idag är jag både höger- och vänstervriden. Den som har varit hos en kiropraktor vet vad jag talar om. En kiropraktor ber en ta av sig alla kläder utom underna, och sedan genomborrar han ens lekamen och ser vad som behöver göras. Upp på en brits och sedan vrider han övre delen åt ena hållet och undre åt andra. Jag skriker. Han ruskar huvudet (mitt) hit och dit och när han ändå är i farten, vevar han runt min vänsterarm också i vars axel jag har haft ont i ett och ett halvt år redan. Ryggskottet bör vara borta när jag reser mig upp tycker han, axeln behöver nog en omgång till nästa vecka.
Ortopeden har sagt att jag kommer att ha ont tre år; sedan går det över, pep jag. Bullshit, sa kiropraktorn.
Faktum är att det känns annorlunda när jag reser mig upp. Jag blir också förvånad att det inte gör ont när jag ska kränga på mig jackan.
Inte drar jag några stora växlar på det här besöket. Jag är inställd på att smärtorna återkommer när de har hämtat sig från chocken. Men kanske det kan vända lite snabbare.

Och nu till något helt annat:
Här kommer ett foto från Bokteatern. Det som syns är (Sagan om den) lilla gumman och katten som hon sa schas katta till.
Här kommer han/hon tillbaka och berättar vad han gjorde när han var borta. Längst bort sitter häxmusikanten i sin fina hatt. Jag försöker se lite häxaktig ut i alla fall, och före senaste föreställningen bestämde sig några av barnen, som sedan förstörde hela föreställningen, att jag nog var farlig och började spela rädda. Jag kanske skulle kunna utveckla den sidan av mig och stiga upp från min pult och förstena barnen eller något. Hahaha! Det vore rätt åt dem!!!!!
Kanske skulle jag låna en hämndgudinnemask från Folkteatern.....