Miserabel midsommarafton

Till viss del var det mitt eget fel. Sedan ett år tillbaka har jag ju en mycket ond axel, och för att härda ut i väntan på att det ska gå över om två år till, intager jag ibland en sån där stark och trevlig medicin, som både tar bort smärta och gör en lite lagom rosenröd i sinnet.
Till midsommarfesten i grannpensionärskuvösen hade jag gjort glaserad färskpotatis. Jag tyckte det lät så gott i receptet. Potatisarna skulle bada i masala, mango chutney, olja och smör. På med vitlök och rosmarinkvistar. Sedan grillas i foliepaket.
Det blev jättegott. Men redan vid första tuggan kände jag en bekant känsla i bröstkorgen. Magkatarren! Ja, man ska nog inte grunda med Ardinex och sedan tro att man kan äta värsta kryddade maten. Det borde jag ha tänkt på, men jag ville ju så gärna göra såna där potatisar...
Jag fick alltså kanonont och blev så småningom tvungen att gå ifrån festen.

Innan dess hade jag emellertid försökt hålla god min och spela med i orkestern, som jag ju har glunkat om förut. Den består av en st dragspelare, Händige Herrn på gitarr och jag på synth eller cello. I år var det synth. Och det blev som vanligt. Det är herrarna som räknas. "Sven-Hubert, spela den där du vet, den kan nog Kurt-Anselm (H.H.)" I år sa jag inget men en gång klev jag fram och sa "Jag då?" när superlativen haglar över herrarna. Om någon undrar, så kan jag de flesta bitarna, som dragspelaren kan. Inte så att jag har spelat alla förut, men det är ganska lätt att veta vilka ackord det ska vara. Det är faktiskt min bästa gren, och min handledare kallar det för "absolut ackord". Händige Herrn är ganska bra på att gissa ackord också, men blir det för trassligt, får jag skrika Fissmoll-sju, e-moll eller vad det kan vara. (Jag tycker förstås att det är konstigt att inte alla genast hör vilket ackord det ska vara. Det hörs ju så tydligt.)
Som sagt, det var som vanligt. Tidigare på festen hade jag berättat att jag skulle ut och turnera med Göteborgs Kammarkör följande dag. Så till slut tyckte en av gästerna antagligen att det var läge att uppmärksamma mig, så han frågade (läses på kraftigt dalmål):
-Kan du int sjunga något av dä ni ska sjunga på turnén? Vad ska ni sjunga?"

-Nej, det kan jag inte, sa jag och nej, det är nog inget som du känner till. Det var ju liksom ingen idé att säga Nystroems Havsvisioner och Lidholms Silur och kisel eller  för en person som inte ens är på Broder Jakob-stadiet, alltså fullkomligt omusikalisk, säger han själv; fullkomligt ointresserad av musik övder huvudtaget säger jag, eftersom det inte finns någon definition på vad musikalitet är.
Eller skulle jag berättat att ibland sjunger vi tre visor på en gång på olika språk och i olika tempi och olika varje gång?
Den som inte tyckte att detta var en fullkomligt fullkomligt glasklar beskrivning av vår verksamhet, kan köpa vår skiva, som kommer ut den 15 juli och blir billig.  Den ser ut så här:



På denna skiva är det folkmusik på längden och bredden och tvären hela tiden. Den heter "Så vill jag sjunga". Typsnittet gör att man kan läsa det som "Så vill jag sjunca", vilket vi absolut inte vill men understundom gör, fast inte på skivan.

Havsvisionerna är inte med på denna. Men jag undrar vilka visioner som skulle uppstått i pensionärskuvösen, om jag hade brustit ut i sopanstämman i en av dem. "Där li-igger de lyckliga vra-ak med små-å fisk i buken..."
Ja, lyssna själva om ni orkar så långt. Här är en annan kör som sjunger samma stycke.

Falkenberg söndag, Malmö måndag, sedan uppe i Bohuslän lite här och där. Sedan är man återigen ett lyckligt vrak.





Kommentarer
Postat av: karin d

Absolut ackord! det vill jag oxa ha. Men det hjälper väl inte att vilja. Är det en logisk följd av absolut gehör? Frozen shoulder eller vad du kan ha som tar två år är ju inget avundsvärt däremot.



Nyss suttit för mig själv på förstukvisten och spelat lite dragspel i sommarkvällen (och glatt omgivningen?????) . Det skall helst inte vara så mycket fissmollsju då, T, S och D är max vad jag klarar av att hålla reda på med vänster hand. Knappt.



Sjunc fint på turnen!/K

2010-06-26 @ 21:56:57
Postat av: Ö-helena

Nu blir det kanske lite äckligt här, men har du testat att ta smärtstillande medel i form av stolpiller? Jag blir illamående och snurrig i skallen av starka värktabletter (typ Diklofenak), så när jag hade en arbetsskada i armbågen för ett par år sedan fick jag sådana. Det funkar betydligt bättre.

2010-06-26 @ 22:04:53
URL: http://oversattarbloggen.blogspot.com
Postat av: Fru Decibel

Jag vet inte om det är en logisk följd av absolut gehör, men det skulle inte förvåna mig om det är så. Jag har faktiskt aldrig frågat någon om just det. Det får nog bli ett särskilt kapitel i uppsatsen tror jag.

Nej, Ö-helena, det har jag aldrig testat. Fy hundan, så äckligt.

För proffsen: Inflammatorisk process och tendinos i musculus infraspinatus och supraspinaus.

Nej, det önskar jag ingen.

2010-06-26 @ 22:15:34
URL: http://frudecibel.blogg.se/
Postat av: Åsna

Jag tycker att du ska börja brista ut i små-åfisk i buken i fortsättningen. Frågar de så får de väl skylla sig själva? "Så vill jag sjunga" låter för övrigt som nån pedagogisk sångbok från 70-talet. Ser lite ut så också, men låter antagligen inte så. Lite fult av Långa Farbrorn att stå och spana på det hånglande paret längst fram. Usch, snusk.

2010-06-27 @ 01:29:37
Postat av: Långa Skuggan

Jag vill köpa den skivan. Kan man köpa den genom dig? Eller på nätet kanske?

2010-06-27 @ 09:36:56
URL: http://langaskuggan.blogspot.com
Postat av: Fru Decibel

Skivan ska finnas överallt där de har skivor, Åhléns t.ex. Om du inte hittar den, så säg till. Kanske Naxos säljer på nätet.

2010-06-27 @ 11:36:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0