Eftertankens kranka blekhet
kommer alltid före beslutsamhetens friska hy för min del. Strängt taget uppstår aldrig denna hy nuförtiden. Det handlar återigen om kläder.
Jag önskar jag vore en glad ??-åring som tyckte att jag var snygg i såväl prickiga strumpor i sandalerna som i ryschpyshiga stormönstrade klänningar och storvingade jumprar.
Men det är jag inte. Jag är inte ens snygg i snygga kläder, och det är trist. Såg igår en kappa på HM, som jag tänkte att jag kanske kunde unna mig, när jag nu inte köpte några nya konsertkläder. Så här såg den ut, och den finns också i svart och grått.
Jag önskar jag vore en glad ??-åring som tyckte att jag var snygg i såväl prickiga strumpor i sandalerna som i ryschpyshiga stormönstrade klänningar och storvingade jumprar.
Men det är jag inte. Jag är inte ens snygg i snygga kläder, och det är trist. Såg igår en kappa på HM, som jag tänkte att jag kanske kunde unna mig, när jag nu inte köpte några nya konsertkläder. Så här såg den ut, och den finns också i svart och grått.
Jag provade igår och funderade i natt. Uppmuntrad av Åsnan, som tyckte att jag skulle se ut som en glad champinjon, åkte jag ner på stan för att prova en gång till.
Jag provade alla tre färgerna i hopp om att någon av dem skulle förhöja min framtoning. Men nej. En anfrätt gallsopp mötte mig i spegeln. Jag hängde tillbaka kappan.
Jag är inte en sådan person, som kan ta på sig vad som helst och bara se cool ut. Tvärtom, just nu finns det inga kläder som skulle förgylla min person. Kanske guldgubbens, som stod staty i Brunnsparken, men han ville nog ha sina kvar.
En flicka i Kompassen överföll mig och ville se mina händer. Jag sa "Varför det"? och visade håglöst upp dem, varpå hon satte igång att gnugga en nagel med en klump från Döda havet, samtidigt som hon frågade om jag kände till Döda havet. Jag har ju som så många andra badat där och varit glad att jag just då inte nyss hade haft diarré, vilket mina kamrater hade. Men det sa jag inte. Det slutade med att jag nu har en kanonblank nagel och nio matta. Det skulle vara i two years, sa hon, men ändrade sig sedan till two weeks. Jag fattar faktiskt inte vitsen med att hålla på och joxa med naglar.
Mittemot min ingång har det uppstått en ny affär. Jag funderade länge på om det skulle bli en begravningsyrå eller en affär för idrottspokaler, för en massa blanka urnor stod i skyltfönstret redan innan affären hade öppnat.
Det visade sig bli en nagelskulpturaffär.
Precis vad vi behöver.
Jag provade alla tre färgerna i hopp om att någon av dem skulle förhöja min framtoning. Men nej. En anfrätt gallsopp mötte mig i spegeln. Jag hängde tillbaka kappan.
Jag är inte en sådan person, som kan ta på sig vad som helst och bara se cool ut. Tvärtom, just nu finns det inga kläder som skulle förgylla min person. Kanske guldgubbens, som stod staty i Brunnsparken, men han ville nog ha sina kvar.
En flicka i Kompassen överföll mig och ville se mina händer. Jag sa "Varför det"? och visade håglöst upp dem, varpå hon satte igång att gnugga en nagel med en klump från Döda havet, samtidigt som hon frågade om jag kände till Döda havet. Jag har ju som så många andra badat där och varit glad att jag just då inte nyss hade haft diarré, vilket mina kamrater hade. Men det sa jag inte. Det slutade med att jag nu har en kanonblank nagel och nio matta. Det skulle vara i two years, sa hon, men ändrade sig sedan till two weeks. Jag fattar faktiskt inte vitsen med att hålla på och joxa med naglar.
Mittemot min ingång har det uppstått en ny affär. Jag funderade länge på om det skulle bli en begravningsyrå eller en affär för idrottspokaler, för en massa blanka urnor stod i skyltfönstret redan innan affären hade öppnat.
Det visade sig bli en nagelskulpturaffär.
Precis vad vi behöver.
Kommentarer
Postat av: Ullah
Det känns nästan som om man måste vallfärda dit.
Postat av: Fru Decibel
Säg till i så fall, så ska jag dokumentera.
Trackback
