Citat från Ekot:
Vad ska det heta? "De deras"?
Jag fick frågan och jag bollar den vidare. Vad ska det heta och varför? De deras, deras sina, deras deras? Ser fram emot långrandiga utläggningar.
Sina deras. Och sin man.
Typ Lotta och sin man!
Nej, meningen måste skrivas om. (Förlåt avsaknaden av långrandighet.)
Nej, man kan inte använda det uttrycket där. Man får byta: I hopp om att deras anhöriga t.ex
Mitt förslag var att skicka journalisten på utbildning och skriva något annat. Men, alla språkmänniskor, ni som har alla kopparna i skåpet,vad är det som gör rent grammatiskt att man inte kan skriva så? Jag är säker på att alla mina läsare i Spanien, Illinois, Bayern och Töreboda vill veta.
"De sina" kanske inte kan vara subjekt helt enkelt?
Jag behöver ju inte gå över ån efter vatten (eller spekulera själv med risk att göra bort mig) eftersom jag har riksdagens språkvårdare att tillgå.
Så här svarar han:
Tja, det där kan man ju grotta ner sig i... Helt klart är att det inte kan heta "de deras". Den här speciella konstruktionen är lexikaliserad i varianterna "de mina", "de dina" och "de våra" samt "de sina" - dock inte "de deras" och inte heller, vilket annars vore tänkbart, "de era". Här har någon alltså lyckats konstruera en mening där "de sina" är subjekt, och då reagerar naturligtvis språkkänslan. Det man har att välja på här är helt enkelt att antingen acceptera "de sina" i denna användning i alla fall, på samma sätt som man kan acceptera att uttryck som "i sin helhet" är oböjliga och används även där man kanske skulle ha velat ha "i dess helhet". Eller också konstaterar man helt enkelt att just detta uttryck inte passar in i en mening som denna och formulerar i stället om den - "I Manillas hamn väntar nu oroliga människor i hopp om att deras anhöriga ska ha räddat sig i land", "I Manillas hamn väntar nu människor som är oroliga för de sina och hoppas att de har räddat sig i land". Sådana luckor och lösningar är ju legio. Heter det ett rätt barn eller ett rädd barn? Svar: ett skrämt barn. Typ. (Okej, jag inser förstås att "rädd" och "skrämd" inte är helt synonyma, men du fattar...)
Var det långrandigt nog?
Cruella: Härligt! Exemplariskt långrandigt! Så roligt för språkvårdaren att få ingripa i bloggosfären. Nu är det klart som korvspad! Utom möjligen för Ekojournalisten.
Äfter såmm jag sa samma sak som språk vårdaren före steller jag mig nu en framm tid som språk vårdare åt ricksdan. Blir chänsten ledig snart LR?
ja vil ochså vara me om åsna e de
äch va mis lykat kan innte enns ut tryka mej fel
ja vil va me ska de va
Ens sina!! (DD)
Dr. Kotte: Var det du som var Ekojournalisten?
Åssnan bejik miss taget att formulera sej för kårt.
Språk vårdaren biter sig nog fast till död dagar, är jag rädd (skrämd?) och tack sam för.
Sitter ni och hartsar stråkarna nu? Och böjer till triangeln?
Inte än...repet börjar halv 4, konserten sex. Men jag har packat allt, hoppas jag....retligt om något notblad fattas...
Hals- und Beinbruch, eller vad man skall säga!
Cruella: Språk vårdaren biter sig nog fast till död dagar, är jag rädd (skrämd?) och tack sam för.
Men det var väl snällt sagt! Nu blir jag (språkvårdaren) lite rörd...
Jag för min del tycker det var en innovativ, trevlig och användbar konstruktion. Om vi alla genast sätter igång och använder den så ofta vi bara kan så kommer den snabbt att sprida sig. Om tio-tjugo år kommer ingen att förstå varför den en gång ansågs så konstig!
