Ett inlägg i snorkråkedebatten

Ja, jag tycker snorkråkor är äckliga. Det har jag tyckt alltsedan jag satt bakom soffan i Jämshög ovanpå apoteket tillsammans med en kamrat, vi kan kalla honom Sven. Vi var kanske 4 år; han hade röd tröja och han petade näsan och åt upp snorkråkorna. Jag tyckte, så liten jag var, att det var ofattbart snuskigt och jag berättade säkert för mamma vilken dum pojke det var. Han är numera veterinär i Uppsala och heter fortfarande Sven. Våra föräldrar gjorde nog ett försök att korsa våra vägar 1966 då han (säkert inte frivilligt) tog emot mig på skolgården när jag tog småskollärarexamen, (jo, det hette så då). Men det var dömt att misslyckas. Inte kunde jag falla för en man som åt upp sina snorkråkor. Han fick ta sig en annan fru.
Barnen kan man som tur är inte välja bort bara för de har satt snorkråkor under matbordet och på elementet. Men det var skönt att jag slapp att veta. Nu ska bordet slipas, och jag kan lova, att jag kommer att slipa det extra noga på undersidan, där Åsnan satt. Elementet i vardagsrummet ska också få sig en översyn. Blääääääääää.

F.ö. kan berättas att Kammarkören har länge varit i behov av ett nytt kort till hemsidan. Körens medlemmar växlar lika fort som årstiderna. Bara en del finns kvar, år efter år. Igår kom en inlånad fotografpojke, som har tagit kort på oss förut. Den gången skojade jag med honom och sa, fast det var alldeles sant, att jag har varit med väldigt länge men jag kommer aldrig med på bilder eftersom jag alltid står längst ut. Och en bild i tidningen måste ofta beskäras och vem är det som försvinner då? Så se till att jag kommer med också, sa jag. OK, jag ska tänka på det, sa han.  Så började han fotografera och efter en vecka fanns bilderna att beskåda på hans fotosida.
Av den vackraste flickan, hans kompis, fanns det 13 bilder. Resten av kören fanns sporadiskt dokumenterad  och min närvaro dokumenterades med nedanstående bild, beskuren på ett helt nytt  och intressant sätt Jag satte själv dit glorian som kompensation för resten av mig, som inte kom med.
Snart kommer dett uppdagas hur mycket av kören som kom med den här gången.


Kommentarer
Postat av: Galaxa

Haha! Jag är förvånade över att jag - som betraktar mig som en så vidsynt person(!) - faktiskt helt slutade räkna med ett fåtal personer från barndomen. Och ja, det var de där som åt "kusar"! Jag respekterade dem inte då och respekten har liksom inte riktigt hämtat sig. Det var bara så äckligt! Med förvåning ser jag hur några av dem faktiskt skaffat en utbildning och verkar klara sig bra - det trodde jag aldrig!

2008-03-11 @ 09:54:07
URL: http://et-phone-home.blogspot.com/
Postat av: Åsna

Men du sa ju att jag inte fick äta upp dem! Vad skulle jag då göra med dem? Här försöker man vara lite lydig och välartad. :(

2008-03-11 @ 11:39:02
URL: http://kattarsis.blogg.se
Postat av: Åsnemamman

Galaxa: Ja, titta bara på veterinären
i Uppsala. Otroligt. Dags för en sociolgisk undersökning av svenska folket: Vad gjorde du med dina snorkråkor som barn?
1) Åt upp dem
2) Satte dem under bordet.
Åsna: Du skulle naturligtvis ha bett din mor om en bit hushållspapper. Ungar är korkade.

2008-03-11 @ 11:53:39
URL: http://www.frudecibel.blogg.se
Postat av: bäver

Det är inte lika roligt med hushållspapper som bord. hihi.

Tycker för övrigt att den där fotografpojken verkar minst sagt oproffessionell. Jag lider med dig, och känner igen mig..

2008-03-11 @ 14:01:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0