FruDecibel

Jag bestämde mig för att gå på Seniormässan i Göteborg,  som äger rum just nu. Egentligen var det väl inte så lockande, men enligt pressen skulle det finnas ett företag som ordnade tandvårdresor till Budapest. Det ville jag gärna undersöka. Jag har olyckligtvis lite för få tänder kvar på ena sidan, och jag håller inte med regeringarna om att pensionärer inte behöver ha några tänder längre bak än fjärde tanden. Försäkringskassan ger inga bidrag för titanskruvar längre bak. Det finns ju barnmatsburkar.

Jag ville också titta på den stora fotoutställningen med temat "Livet som  pensionär". Jag hade skickat in ett foto.

Den stora utställningen bestod av 6 foton; dock inte mitt.

 

 

 

Ok,  det är smällar man får ta. Var var nu Budapeststället? Där skulle finnas en svensk tandläkare,  vilket ju skulle vara utmärkt,  eftersom min ungerska är begränsad, särskilt med munnen full av skruvar och muttrar.  Då kan man ju inte ens muttra på svenska.

Det fanns inte. Bara en massa resebolag, köpa hus i Spanien och Turkiet,  Fonus  ifall man tänkte dö, stödstrumpor, Närhälsa  och Folkpartiet. 

Det blev så tydligt. Det går att tjäna pengar på gamla. Man kallar det bara guldkant, så går vi på det. Och så är ju hela livet egentligen. 

Jag gick därifrån. Köpte inte ens några  stödstrumpor. 

Kände mig som en barnunge när jag skuttade ut bland rollatorerna. 

Det var väl inte min grej, helt enkelt.