Känner ni Dunning och Kruger?

Jag glömmer av vad de heter. Jag kan lika gärna kalla dem Cunning och Druger. Men de har kommit på något som jag också har kommit på.
Jag gissar att alla någon gång har varit med om Dunning-Kruger-effekten.Wikipedia säger så här:
 

Dunning–Kruger-effekten är en kognitiv bias som innebär att den som är inkompetent också är oförmögen att förstå att denne är inkompetent. Detta får till följd att inkompetenta överskattar sin kompetens i högre grad än kompetenta.

Det har länge spekulerats om effekten, men det var först när Justin Kruger och David Dunning, två forskare på Cornell University i New York, 1999 genomförde en serie experiment för att testa hypotesen som den blev vetenskapligt belagd.


Som den bäste spanare, skall jag nu framlägga tre exempel.

Jag har en gång tvingats åhöra ett föredrag i mitt kök om fotografering. Det var en mas, som trodde att han var den ende, som hade fattat hur en kamera fungerar.

En gång under en körresa på Island, var körmedlemmarna inkvarterade hos familjer. Vi var några stycken i en familj, och eftersom det var Island, så var vädret inte det bästa på morgonen. En tenor började förklara för den isländske mannen i huset varför vädret var som det var på Island. Vi andra, som hade uppfattat att mannen var meteorolog på flygplatsen i Reykjavik kunde inte stoppa honom och meteorologen själv påpekade det inte, fint nog. Jag tror faktiskt inte att tenoren förstod att det var en övermaga föreläsning (övermaga är ett fint ord, tycker jag...)

I nästa familj serverades det ägg till frukost, och tenoren började förklara för värdinnan varför det inte var bra för hjärtat att äta ägg. Hon var operationssköterska på Thoraxkliniken i Reykjavik.

Vi upplyste honom naturligtvis om att hon kanske möjligen hade detta klart för sig, men jag tror inte han fattade då heller.

 

Ridå, som det brukade stå i Kalle Anka.

Ytterligare ett exempel, som är lite knepigare. Det handlar om när en person, som inte har det konstnärliga ledarskapet, utser sig själv till att emellanåt undervisa alla andra i en ensemble av något slag, till exempel om hur man stämmer ett stråkinstrument. En ensemble som består av några professionella, några musikpedagoger och resten med en mycket gedigen musikutbildning eller -erfarenhet.

Jag vet faktiskt inte vad man gör. Om det finns något att göra. Hittills har vi inte gjort någonting, utan nöjt oss med att låta det ryka ur öronen och svära inuti över att bli behandlad som om man gick första året på kommunala musikskolan.

Naturligtvis hjälper det inte att säga något.

Dä ä svårt å förklar för nån som inte begrip.(Citat Stenmark)

 

Nu ska jag publicera ett kort på en helt annan ensemble, som ska fira guldbröllop med sig själv nästa år.

Det blir många roliga jubileumskonserter under året och den som är intresserad kan informera sig på goteborgskammarkor.info

 

Göteborgs Kammarkör med Gunnar Eriksson  i Tossene kyrka. Foto: Göran Gustafsson

Gissa våra yrken och vem som har varit med i 45 år.

 

 
 

Kommentarer
Postat av: Helena

Det där fenomenet stöter man på väldigt ofta i mitt gebit. (Kanske inte oftare än i andra, men ändå.) Jag får dagligen och stundligen förklarat för mig vad som gör en översättning bra eller dålig. Många vill också upplysa mig om hur diverse andra språkliga företeelser hänger ihop. Så bra att få ett namn på det.

2012-08-28 @ 08:54:48
URL: http://helenahansson.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0