Drama i kyrkböckerna

Som jag redan har antytt, håller jag på med släktforskning en månad i sommar. Sedan kommer jag antagligen att vara fast, så jag kanske måste prenumerera för dyra pengar ...

Med släktforskning är det precis som med barnbarn. Det intresserar ingen mer än den som råkar ha fått barnbarn, hur gulliga och speciella de än är, resp. den som släktforskar och möjligen andra släktforskare som blir intrasslade i någon annans stamtavla.

Men man blir biten. Och man slipper hetsa upp sig för OS o. dyl. Vad är en (oftast förlorad) medalj mot en träff i husförhörsregistret från 1810 i Västra kvarteret i Västervik?

Mina anfäder reser sig upp ur dimman i gränstrakten Östergötland- Småland, gifter sig och får barn, lever ett tag och lägger sig sedan stilla ner i myllan efter att ha varit pigor och drängar i hela sitt liv, till skillnad från Händige Herrns släkt. där vimlar det av adelsmän och kvinnor som har varit kammarherrar hos danske kungen och får 18 barn eller varit rika som troll och lånat ut pengar till Gustaf II Adolf så han kan betala Älvsborgs lösen. (Tror som sagt inte att kungen har betalat tillbaka, så vi kanske har en slant att hämta?)

En har jag som sticker ut lite, han som hade titeln Coopvaërde Capitain, Anders Jëansson. Eftersom han måste ha tillhört ett sjömanshus, bör det finnas uppgifter om honom där, och dem ska jag leta upp. Men då måste jag åka till Landsarkivet i Lund, vilket är en utmärkt anledning att få åka till en trevlig stad.

Hur som helst, han bodde i Karlshamn i senare delen av sitt liv. Där hade han två fruar, fast inte samtidigt. Den ena dog, den andra fick han en son med. Men det var när jag började titta i hans födelseförsamling, som jag började höra rop och skrik. Det visade sig att han var gift där också. Jag har inte hittat någon vigselanteckning, men gifta var de. I ett husförhör har prästen antecknat: mannen reser på Stralsund. Inte varit hemma på 5 år.
Man kan lätt tänka sig den missnöjda sjömansänkan klaga för prästen.

I nästa husförhör står det "skild från mannen" och "son: oägta" och sonen heter Rheingold eller något liknande.
Det är ju ganska lätt att tänka sig att om man är borta i 5 år och kommer hem och hittar en son hos sin hustru, att man blir misstänksam då. Hur som helst, då drar han till Karlshamn och gifter om sig två gånger och tack vare sonen med den ena hustrun blir då jag släkt med honom.

Han missade precis fotografins intåg i världshistorien, så man får bara gissa, hur snygg han var i uniform.
Hans död har inte uppmärksammats, i alla fall finns det ingen notering i dödsboken, bara i ett husförhör att han avled 1828. Kanske han dog i ett slagsmål i LeHavre ...
Tänk om han hade bloggat. Det kanske jag kan göra åt honom ...

Uppdatering: "Omkom vådeliga under sjöresa mellan Schleswig och Carlshamn". Anteckning i husförhöret med änkan, som jag inte sett.




Kommentarer
Postat av: Åsna

Han kanske inte är död än...

2012-08-05 @ 14:32:50
Postat av: Fru Decibel

227 år ...

2012-08-05 @ 14:34:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0