Käpphäst

Tack för glada tillrop. Jag passar på att vidareutveckla min käpphäst. Jag ställde frågan på Facebook: Vem är mest musikalisk, den som sjunger eller spelar lite falskt eller den som hoppar över en paus, dvs är orytmisk? Egentligen kanske jag menade tvärtom, men jag ville vara positiv. Är den som hoppar över pauser mer omusikalisk än den som spelar eller sjunger lite falskt?

Det jag ville åt var att få mer eller mindre vanliga människors definition av musikalitet. Ändå var det en som tog det som en pik, vilket härmed dementeras å det grövsta. Vill jag pika någon, gör jag det inte på Facebook, utan då kör jag med raka pekpinnar direkt över fingrarna. Det finns nämligen ingen accepterad definition av musikalitet. Alla menar olika med musikalitet.

Min käpphäst är det där med överhoppade pauser.

Jag blev väldigt förvånad någon gång i min barndom, när jag upptäckte att folk kunde vara orytmiska. Jag kunde inte fatta, hur man var funtad, när det sjöngs och det hoppades över pauser. Ännu mer förvånad blev jag i kyrkorna ibland när kantorer glatt hoppade över pauser i psalmerna och senare på Musikhögskolan, när jag märkte att t.o.m. "riktiga" musiker kunde komma in för tidigt efter en paus. Det känns ju som om gravitationslagen rubbas. Hur kan man undgå att höra, att musiken fortsätter i pauserna? Till all lycka hade jag en lärare, Guido Vecchi, som också tyckte, att man inte får rubba pulsen genom att förkorta pauser. För att undvika missförstånd, vill jag bara påpeka att jag talar om traditionell västerländsk "klassisk" musik, alltså Bach och Haydn och pojkarna. (Ja, pojkar. Kvinnor som komponerat förbigås i alla musikhistorior.)

På någon av mina kurser de senaste åren fick vi lära oss, att schimpanser är väldigt duktiga på allt möjligt, men de kan inte fås att hålla en puls. Får de kastruller, så bankar de på av bara sjuttan.... Så här skrev jag på Lunarstorm för fem år sedan, och egentligen var det bara för att vara rolig:

...så har jag under livets gång upplevt otaliga tillfällen där andra, även musiker, är gravt orytmiska. Då tänker jag inte på barn, för där är det längden (på armar t.ex.) som har betydelse. Tänk om alla dessa orytmiska människor, som hoppar över pauser i allsången, i själva verket är schimpanser? Eller åtminstone har schimpansoida drag i hjärnan? (Skrattar maliciöst).

Jag framförde t.o.m min idé, givetvis på ett skämtsamt sätt, till en av förläsarna, filsofiprofessor L-G Johansson i Lund.

Han svarade, givetvis på ett allvarligt och akademiskt sätt, så här:

De människor som inte kan hålla takten har en dåligt utvecklad funktion för detta i hjärnan; man kan tänkta sig att det är ett slags program som koordinerar motoriken med en 'inre klocka' och med stimuli från cochlea (hörselsnäckan i örat). Man bör nog inte dra slutsatsen att deras hjärna är mer lik en schimpanshjärna än andra människor; en viss förmåga, eller brist på förmåga, kan ju uppstå på flera sätt.


Jag blev glad för svaret, för egentligen var det något sådant jag hade tänkt mig i min egen hjärna. Det finns alltså folk som har en omutlig klocka som inte vill ticka fortare i pauserna, och att det finns andra, som inte har utvecklat någon klocka alls, eller den kanske bara tickar lite försynt och ojämt. Då är det svårt att förstå varandras musikaliska intentioner.

Jag återger här en del av diskussionen, som flödar på Facebook och hoppas förstås på fler inlägg både här och där. Egna inlägg är kursiverade:

 

  • Vad är musikalitet? Min kille har grym taktkänsla och spelar ganska rent för att vara nybörjare men glömmer ofta den sjunde tonen ("där") i blinka lilla stjärna när han spelar den på fiol, vilket för mig är helt obegripligt. Vad är han?
  • ---
  • Nej, det är en fråga som jag har ställt mig i länge, så ingen behöver ta åt sig äran.Vi är alla lika goda kålsupare i ögonblicket. Det som sker i farten är oviktigt; det är när det är regelmässigt, t.ex. att ett frasslut med en halvnot +halvnotspaus får 3 slag i stället för 4 i fyra fjärdedelstakt. Jag tänker i första hand på en del professionella musiker, som gärna hoppar över pauser, men även alla organister, som har chans att visa sin pauskänslighet i psalmen "Jag kan icke räkna dem alla". Där skiljer man lätt fåren från getterna.
    Vad räknas alltså som musikalitet? Jag är ute efter definitionen, som inte finns, men tappra försök från folkdjupen emottages gärna.
  • kanske den som i ett oförklarigt tillstånd förmedlar en känsla av insikt...ro...glädje...till en åhörare oavsett om det är medvetet eller inte, om det är falskt eller rent...det där med falskt är ju trots allt en uppfattning som är gångbar bara i vårt västerländska tonala landskap med strikta regler för hur många cent en ton kan bestå av...och pauser är också högst personliga och tonlängd är inte absolut mer än i det skapande ögonblicket som redan är förbi...den som förmå få detta ogripbara som är toner och klanger och ljud att sväva i ett tillstånd av något som verkar tidlöst
  • Man kan ju använda falskspelandet/falsksjungandet som musikalisk och känslomässig effekt. Och man kan ju hoppa över pauser för att få annan timing och frigöra sej från notbilden. Om det ska räknas som musikaliskt eller omusikaliskt beror ju på om det sker medvetet eller omedvetet.
  • Hrm... så om jag medvetet hoppar över pausen i en Bachkoral, blir det musikaliskt då?
  • Ha ha! Nej, det gäller naturligtvis inte ensemblemusiker/körsångare.
    Då får man allt anpassa sej. Sjunga rent och räkna pauser. Men, en liten ensemble kan väl göra hur dom vill bara alla är med på "noterna" ?
  • Hm...jag vill bara dra allting till sin spets, för jag vill veta hur folk tänker. Kan en liten ensemble alltså hoppa över pausen i en Bachkoral och så blir det musikaliskt bara alla hoppar?
  • Ja - om det ar ett avsiktligt val i ett särskilt syfte, så är det musikaliskt och meningsfullt.
  • Vad kan syftet vara? Exempel?
  • Om det är Bach som du har som exempel så är jag nog ganska konservativ när det gäller utförande.Men, det finns ju olika smak även när det gäller hur denna musik ska framföras. Jag föredrar den dansanta, luftiga och lätta varianten.Men om man använder Bachs musik i samband med sceniska och mer experimentella framföranden så tycker jag att det är helt ok. att musiken rättar sej efter sammanhanget och går utanför ramarna för vad som är musikaliskt ok.enligt normen.
  • Jag som lätt kan hoppa över pauser och spela falskt, är mest musikalisk eller vad menar du......
  • Ånej, inte hoppar du vanligtvis över några pauser, försök inte! Jag tror man kan vara musikalisk även om man är rytmisk och spelar rent...

Här börjar diskussionen flippa ut riktigt tack vare mig. Men frågan kvarstår, fast jag vänder på den nu. Vad är värst, att spela lite falskt eller att att vara orytmisk?

 

Bara man är söt gör det inget om man är lite orytmisk.

 

 

 

 

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Åsna

Hallå där! Jag har inte godkänt att du lägger in den där bilden på mig! Jag får nog mer hjärtklappning om nån hoppar över en paus än om nån missar en ton litegrann. Men om man ska kunna jämföra måste man nästan gradera rytmiskheten och renheten i hur mycket det avviker och hur ofta det förekommer, och sen finns det ändå vissa ställen där det stör mer än andra, så det är nog lite smått svårmätt.

2009-09-28 @ 16:26:25
URL: http://kattarsis.blogg.se/
Postat av: Fru Decibel

Ja, det blir svårt att göra en grafisk tabell över det...

2009-09-28 @ 16:46:51
URL: http://frudecibel.blogg.se/
Postat av: bäver

Spontant skulle jag vilja säga att överhoppade pauser förstör mer än något falska toner. En sångare som sjunger en aning falskt får det visserligen att krypa lite i kroppen på mig, men en sångare som inte kan hejda tåget ens för att dra andan får mig helt ur balans.



Förr kompades jag ofta av en pianist som hade 3,5-takt på sin repertoar. Då fick jag anpassa mig till henne, och vara beredd på både det ena och det andra. Men jag lärde mig ju i alla fall att vara lyhörd, får tacka för det. :)

2009-09-28 @ 20:29:54
Postat av: Üllah

Jag visste inte att åsnor ser ut som apor.

I frågan om falsksång versus taktlöshet kan jag inte säga något. Lika illa, kanske?

2009-09-28 @ 21:41:32
URL: http://guld.blogsome.com
Postat av: Anonym

Jag vet rent inte; det är ju som att välja mellan pest och kolera.

2009-09-28 @ 23:25:19
Postat av: Översättarhelena

Intressant fråga. Inte minst för att jag har en känsla av att tonalt gehör brukar räknas som viktigare/bättre/på nåt sätt mer utslagsgivande än rytmiskt gehör.

2009-09-29 @ 09:09:30
URL: http://oversattarbloggen.blogspot.com
Postat av: cruella

Orytmisk är MYCKET värre! Är man musikalisk fattar man att musiken fortsätter fast det är tyst...



2009-09-29 @ 15:03:16
URL: http://minkammare.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0