Är jag dum, eller?
Vad menar hon? Aha, hon talar av egen erfarenhet! Eller?
Själv fick hon plats med hela tio tankar om tid i huvet för ett par år sedan innan Facebook fanns. Då kanske hon bara har plats för tre nu då, och det kan ju knappast räcka till någon bok, det förstår jag ju.
Uttalandet avslöjar snarare, att hon är en av de akterseglade, de som inte vill veta hur folk använder Facebook, Twitter och kanske bloggar. Själv vet jag just inget om Twitter, men jag skulle inte drömma om att fördöma dem som använder det.
Nyss träffade jag en ortoped, som verkade helt datafrånvänd, trots att han satt med en skärm framför sig. Han fördömde hela nätet inklusive bloggare i ett svep. För några veckor sedan frågade en professor mig, om man kan ha en epostadress, om man har mobilt bredband. Han vet inte heller hur man lyssnar på en medskickad fil. Det är alltså möjligt i dagens Sverige att vara professor utan att ha en susning om dylika ting.
En kristelig korist i en mig närstående kör vill inte ha någon epostadress, för "jag vill inte ansluta mig till den livsstilen", utan kräver telefoninformation, när resten av kören får epost.
Jag förstår faktiskt inte hur man på grundval av sin ickekunskap kan fördöma det ena eller det andra. De i sin tur förstår naturligtvis inte hur mycket man missar genom att inte använda datorn. Man kan ju inte ha något behov av det som man inte vet finns, och då kan det ju inte vara nödvändigt? Nej, just det. Visst, man kan vila i sin okunskap. Men man kan fördöma det i alla fall.
Heder åt dem, som trots ålder och ett otekniskt leverne ändå skaffar dator och börjar mejla. Ett tag undervisade jag pensionärer på ett i övrigt otrevligt bibliotek i Göteborg, och det var nog de mest tacksamma elever jag någonsin haft. Vilken lycka att kunna mejla till sina barnbarn!
Nej, Bodil Jönsson, jag tror inte man blir dummare av att Facebooka. Däremot är jag övertygad om att man blir dummare när man blir av med sitt arbete och sina kolleger och när ens barn flyttar hemifrån och man inte längre är exponerad för den automatiska uppdatering, som de omedvetet strör omkring sig. Man blir också dummare av bekymmer, som upptar ens tankar, och då kan det nog hända att man inte ens kan få ihop tio tankar om någonting annat än bekymret. Världen krymper, och då är det en lisa att kunna gå ut på nätet och upptäcka att världen fortsätter utanför.
Här invänder någon, som inte läser min blogg, att det är mycket bättre att umgås irl (in real life) med sina vänner. Denna någon förutsätter, att alla har vänner som vill och har tid att umgås med en och sitta runt köksbordet och pimla vin som på det glada 70-talet. Det kanske inte är så. Det är ju som om en benamputerad får läsa ett motionsreportage om nyttan av att promenera. Nu tog jag kanske i, men mitt budskap till framför allt Bodil Jönsson och till alla som inte läser min blogg är: tro inte att vi är dumbhufvud på grund av Facebook och datoranvändande. Är det så, beror det på helt andra saker.
Nu tror jag att jag ska kolla lite på Facebook.
Jag tycker du ska skicka just det här inlägget till BJ. Som för övrigt, enligt en mig närstående person, ska vara en besvärlig människa och inte så kulig. Men tänk, det kunde jag nästan ha räknat ut ändå, utan insiderinformation.
Det är för knasigt att vända fenomen ryggen bara för att de inte funnits jämt. Eller är det så att fenomen ska komma när man är i sin prime? Då går de bra att omfamna dem, som en del av utvecklingen. När man blir äldre ska man liksom vara förvaltare, mer. Inte nyomfamnare.
Ja, hon skulle nog behöva läsa det, men jag tror att det är meningslöst. Jag tror inte hon vill ha sina cirklar rubbade.
Håller med om att det nog är meningslöst att skicka det till BJ, men jag tycker faktiskt du ska skicka det till Vi!
Absolut skicka det till Vi och BJ. Heja heja. BJ.s föräldrar arbetade förresten som rektor och lärare på min skola på 60-talet. Gissa vem som var vad? En av dem råkade väldigt opassande trilla av pinn, dagen före jullovet. Så vi fick sitta still istället för att leka.
Jag känner inte till mycket om BJ men tycker det är oklokt av henne att yttra sig sådär. En del använder uttrycket irl, men vissa andra föredrar, har jag förstått, afk (away from keyboard). Det är säger lite om synen på saken.
