ut till landet, ut till fåglarne
Vi kan ändå inte låta bli att beundra måsen, som troget ligger där och ruvar trots våra försök att göra stekta ägg av boets innehåll. Ja, vi måste ju elda ibland.
När ungen har kläckts väntar en tuff tid. Mamman puffar ut den ur boet, den rullar ner för taket, ner på gräsmattan och medelst skrik och flax lotsas den över gräsmattan fram till en brant slyartad slänt, ner i ett banvallsdike, upp på banvallen, över rälsen, ner och upp i nästa dike, genom en liten skog och ner i sjön. Där får den sedan växa till sig och bli stor och duktig.
Man kan tycka att det vore bättre att satsa på ett sjönära boende med en gång.
Förra året uteblev måsen. Vi trodde att hon hade gått den väg som till himla bär eller möjligen satsat på sig själv för att bli en ny mås, kanske en mappie-mås, och vi tyckte att det var ganska skönt, för måsar är ju inte precis de trevligaste fåglarna. Men så var inte fallet. I år tampas vi med varandra igen.
Och nu alla trädgårdskunniga! En fråga till er, som har lite mer hum om det där gröna än jag. Jag har en 20 år gammal syrenbuske som inte vill blomma. Jag planterade den just för att syrener har en förmåga att vara glada och nöjda med ingenting. De kan blomma som 17 i en bergsskreva i Bohuslän. Men inte den här. Jag publicerar en bild på den, så kan ni säkert lösa problemet.
Den har fått allt som en syrenbuske kan begära. Kalk, inte kalk, gödsel, inte gödsel, kaffesump, inte kaffesump etc. Efter blomningen ska den ju klippas, och eftersom den bara har åstadkommit en blomma under 20 år, så var den saken lätt ordnad.
Det är inte så att syrener inte växer i södra Dalarna. Grannarna har massor. Ibland tror jag att rådjuren kalasar på knopparna. Men varför kalasar den inte på grannens då? Vi har många stora träd i trädgården, och en del säger å, den får inget vatten. Björken tar allt. Trams, säger jag. Sedan när ställer syrenen krav på att vara solitär? Här finns vatten till alla. Förresten har den fått extra vatten också. Och jag har talat vänligt med den. Men inget passar min tjuriga syrenbuske. Något tips, någon?
Säker på att det är en syrén? Det kanske är en gotlandsknas.
Jag är helt säker. Gotlandsknasen, som råkar heta Ölandstok i verkligheten, står på ett helt annat ställe.
Hmm. Konstigt, med tanke på att syréner brukar vara ganska tacksamma. Är det en vanlig bondsyrén (lila blommor) eller en ädelsyrén (vita blommor)? Bondsyrénen är något mer tålig och skickar väl fler rotskott vad jag förstått.
Vet ju inte hur mycket du grävde ur och la i ny jord när du planterade den, men det kan ju vara en anledning till att den inte vill ta sig. I övrigt tycker jag det ser ut som om den får både för lite näring, sol och vatten. Lite ynklig liksom. Är det mager jord och nära till berggrunden?
Testa att gräva bort en cirkel runt roten på den så att det blir öppen jord. Gräs tar mer vatten och näring än man tror. Gräv runt lite (eller använd handkultivator) så jorden blir lucker och släng på lite ny jord. En säck kogödsel skulle den nog må bra av också. Vänd runt alltihop och vattna rejält. Sen kan du ju testa att slänga på en säck täckbark också. Håller fukten kvar i backen och gräset borta ett tag.
Man behöver inte klippa en syrén förresten. Det är mest ifall den blir spretig och kal nertill det kan vara en idé att göra det. Anledningen till att man klipper den direkt efter blomningen då är att den blommar på fjolårsskott, och således missar man inte ett års blomning om man klipper mellan blom och ny knoppsättning.
Lycka till!
Jag tror det är första gången jag hör talas om någon som har svårt att få igång en syrén...
Kanske den helt enkelt behöver vara ifred? Min familj är hopplöst ogröna om fingrarna så vi låter helst allting bara vara. Ibland går pappa lös på beståndet med röjmotorsågen, när sopbilen eller snöplogen klagar, men det sker väl vart 7:e år eller så, däremellan frodas syrénerna gladeligen i stora mängder, med många stora höga träd omkring sig...
(Den kanske har något otalt med måsen?)
Tack alla för de inkomna tipsen! Det är skönt att höra att man troligen är unik. Jag har nämligen heller aldrig hört om någon som misslyckas med bonnsyréner. Jag har också fått tipset att vattna med guldvatten (1 del urin och 8 delar vatten)hela sommaren samt att den kanske står i ett Curry- Hartmankryss. Det blir kanske svårt att göra något åt, för meningen var just att den skulle stå just där den står och vara fin mot den bruna grillstugan. Jag lovar att rapportera hur det går, och flera tips mottages gärna. Allt ska prövas.
Men det blir svårt att prova Bäverns och Herzleids tips samtidigt!
Åsna: Jag tror nog jag redan har prövat Herzleids tips, för i många år har jag ju just skitit i den också. Nu ska jag skita på den, om man får lov att säga så. Guldvatten har jag aldrig hört talas om förut....
Jag kanske kommer och lägger några korvar på den.
Åsna:Jag fotograferar och bloggar om sedan.Vad ska du ha på dig?
Du får i alla fall hälsa Måsen från mig. Hihi! ;-)
Jag ska ha bikinitrosor på huvudet.
Åsna: Skotskrutiga?
Nej, de är ju blommiga.
