FruDecibel

Om kvällarna chattar jag då och då med en medelålders person av manskön. Senast blev jag av honom anklagad för att bara blogga om storstadsproblem, ointressanta för en man stadigt förankrad upp till knäna i den västgötska myllan. Jag förnekade givetvis denna härskartekniska förminskning av mitt bloggande, samtidigt som jag försökte fundera ut vad som skiljer storstadsproblem ifrån andra mänskliga problem....rekryteringen till  kriminella gäng förstås. Men det ämnet har jag verkligen inte ägnat mig så mycket åt. Det visade sig sedan att han inte uppfattat att det var mitt bloggande vi diskuterade. Till yttermera visso visade det sig att han inte alls läser min blogg, utan han hade bara råkat komma åt genvägen.

"Till min man om han kunde läsa" hette ett inlägg på bokmässan för några år sedan, av Ulrika Knutsson. Det handlade om att män inte läser böcker längre. Jag tror att det är samma sak med bloggar. Det är kvinnor som skriver, kvinnor som läser, kvinnor som kommenterar med några få (lysande förstås) undantag varav Peter Englund är ett.  Själv läser jag fem kvinnliga bloggare och två manliga. Vilka läser mig? En kvalificerad gissning är att det är 99 % kvinnor och 1  man. Om någon man tycker att jag har fel, så meddela mig.
Jag har bloggat i 9 år, fast först var det uteslutande på Lunarstorm. Där kan man se hur många och vilka som har läst ens bloggar. Jag ser, att mina farhågor besannas.
Det är också intressant att se vilka bloggrubriker som lockat flest läsare under åren. Några exempel:

Gallspyning 21 ggr
Läkare utan hyfs 21
Intervju med mig själv 21
Min relation till Ingmar Bergman 20
Den smala och magra eviga tonåringen, 24
Skitungar 26
Inte för sent 32
Jag har talat i radio. 28
Mässemassa 27
Carolas tänder 33
Prostituerad datapedagog 32
Den pinsamma storleken 39
Porrsida 35
Porrnovell 36

Det är också intressant att se vilka av dessa som lockat allra flest. Ändå handlade de inte ett dugg om det man förväntade sig, och nu minns jag inte ens hur jag tänkte. Många måste emellertid ha blivit besvikna.

Sällan bloggar jag om storstadsproblem. Jag tycker man har nog med sina egna och dem, som andra människor ställer till med. Roliga saker som relativt sällan händer på västgötaslätten kan vara att t.ex berätta att  idag mötte jag fru Mankell på gatan. Jag blir alltid lite avundsjuk på henne för alla intressanta samtal hon måste ha med sin man. Han kan bevisligen både läsa och skriva. Ett lysande undantag till.
Förresten gick vi i samma skola för 100 år sedan, undantaget och jag.

Nu försöker vi få Peter Englund att blogga från Akademin. Vad kan de ha för problem där? Någon som alltid kommer försent? Någon som inte säger hej? Någon som har A-kassa och är bitter för det? Någon som inte tycker om ärtsoppa? Låt oss ÄNTLIGEN få en blogg inifrån!!!!