Tjo vad det blev konstigt
Denna bild finns i en modekatalog, jag säger inte vilken, som dimper ned i brevlådan och vars skapare vill få oss att se ut som -jag finner inga ord. (Dr. Kotte skulle säkert kunna fylla i något lämpligt här.) Den här trenden att ha sju skjortor och tre kjolar över långbyxor och kalsingar passar inte mig så bra. Dessutom har jag aldrig haft råd att köpa sju, inte ens två, skjortor på en gång, inte i den affären åtminstone.
Det fanns en tid när jag försökte ekipera mig lite chict i den här butiken, men den perioden fick ett abrupt slut när jag såg alla mina komvuxkolleger iklädda likadana färgstarka klädtrasor på en studiedag. Tillverkaren skriker ju formligen ut sitt varumärke, vilket naturligtvis är meningen. Den kören vill jag inte skrika med i längre.
Jag kan försäkra läsarna att de inte ska behöva se mig i ovanstående dress. De flesta av er kommer inte att behöva se mig överhuvudtaget. Jag kan inte heller spela på instrumentet som modellen håller i. Håller? Håller man ett dragspel (durspel?), även om det inte är ett modernt och tungt, med en hand? Ni ser väl att den andra armen hänger rakt ner och inte når fram till det andra handtaget. Spela går definitivt inte med en hand. Och varför står hon då och ickehåller ett slags dragspel i en trädgård? Tror folk att folk är så dumma så att folk köper det? Svaret är förmodligen ja.
Jag brukar inte bry mig om hur mannekängerna står och går och hänger vare sig de är i Kina eller bakom lagårn. Men när de gör som på den här bilden hetsar jag upp mig lite.
Det finns en sak till som förundrar mig. Även om det är en fin färg, varför har hon en gul sjal bakom vänsterbenet? Är det den hon håller med vänsterhanden? Varför?
Fast det är klart. Dragspelet kanske vilar på en stol, som är bortphotoshoppad.
Kanske finns det någon dragspelare bland läsarna, som kan verifiera eller vederlägga min skarpsynta iaktagelse?
Jag kan inte förstora bilden. Ser inte vad hon håller på med. Men så är jag ju inte dragspelare heller.
Är det händelsevis GudrunS-maffian i linnekaftaner som har förvandlats till pyjamaspinglor? =D
herzleid:Så skulle man kunna säga...
Surfade in på designers hemsida, och jag kan väl bara hoppas att modellerna får snuskigt bra betalt av att klä sig i säckar. Designade och färgglada, visst, men icke desto mindre säckväv.
Angående dragspelet har jag ingen aning om vad hon sysslar med. Jag får ont i ryggen av att ens försöka spela på dragspelet jag ärvde efter farfar, även om det är en aning större, så det verkar onekligen trotsa alla naturlagar att stå som hon gör på bilden.
Nu ser jag. Det ser verkligen märkligt ut och hon ser ut som en clown.
Jag var ju i den där affären, ledsagad av dig och köpte mig ett par byxor och en skjorta. På jobbet sa dom: Så fin du är! Precis så ska en bibliotekarie se ut. Jaja. Kulturtant var det ja. Men det står jag för.
Långa skuggan: Jag ledsagar dig vart du vill. Vill du köpa pyjamaspinglekläder, så leder jag dig dit igen. Men då måste du lova att stå så där med dragspelet och en gul sjal bakom vänster ben.
Ja det är något som fattas........med instrumentfattningen! Skall man spela durspel ståendes måste man ha remmar runt bröstkorgen för att hålla uppe spelet annars får man spela sittande. Vänstra handen håller förmodligen bara emot bälgen som ett stöd. Handtaget ser mysko ut och var finns knapparna? Spelet på fotot går förmodligen inte alls att spela på utan det är enbart specialbyggt för att matcha klädernas färger. Kanske är det överblivet tyg, efter att ensemblens översta lager skalats bort, som använts till att "klä om" bälgen?
Men det visuella är ju alltid det viktigaste även inom musikens område idag. I TV4:s Körslaget tävlar olika körer mot varandra i sång till förinspelad musik. Några anonyma musiker har arrangerat och spelat in de instrumentala bakgrunderna till alla låtarna. Några man som tittare aldrig blir presenterad inför, trots att det omöjligt med singback om det inte finns background! Men det viktigaste i musiktävlandet verkar handla om kläder, koreografi och sång. På samma sätt är kanske det viktigaste i durspel att man har en färglad tjusig vårensemble. Inför vårens studiecirkel i dragspel fick jag förfrågan om man måste se ut som på fotot för att vara med. Nej, svarade jag till Gugge,.....det går bra med höstfärger också!
Bälgqvist: Ska Gugge spela dragspel? Hon måste ha en grön sjal.
Nej,nej, var lugn. Gugge ska inte spela dragspel, bara lyssna.
I durspelskurserna är de gröna sjal platserna väldigt attraktiva. Vårens kurs är sedan länge fullbokad för gröna musikanter och det har redan blivit kö inför höstterminens studiecirkel.
Men att lyssna under våren går utmärkt för alla. Då behöver man överhuvudtaget inte "bekänna färg"!
Jag blir grön av avund.
Jag tror hon har svans. Det är nog Stina på Saltkråkan som har vuxit upp. Hon var ju en trollunge.
För mig går det bra attt spela dragspel med en hand.
Men det får går fort, och vara korta snuttar, för luften tar slut fort.
På senaste bokmässan tyckte jag mig skönja att bibliotekarierna har börjat överge Gudrun S. till förmån för Odd Molly. Omvälvande.
Översättarhelena: Oj då! För mig är bibliotekarier fortfarande hemstickade lusekoftor och gråa kjolar, långt ofrissat gulgrått hår och en stadig sko. Tänk så det kan bli.
