Forskning pågår
-människor som har absolut gehör tror att det är något särskilt med dem. Men det är det inte. Varenda gräshoppa har absolut gehör.
Sedan fick vi höra en inspelning av en tysk domherre, som hade lärts att vissla en tysk visa. Och domherren hade absolut gehör för att "den visslar alltid i samma tonart."
Mycket intressant, tycker jag. Ännu intressantare hade det varit om vi hade fått veta
1) Hur stort visselomfång har en domherre? (Kanske han bara kan producera ett begränsat antal toner?)
2) Hur stort visselomfång hade domherreläraren?
3) Prövades det att lära ut visan i en annan tonart?
4) Hur många domherrar ingick i försöket?
5) Hur många olika visor och tonarter prövades?
6) Hade domherreläraren absolut gehör? (Visste han vilken tonart han visslade i och kunde han höra att domherren tog samma?)
Jag tror säkert att domherren visslade i samma tonart varje gång, men jag är inte riktigt säker på domherrelärarens kompetens. Hoppas det finns någon litteratur om detta.
Man hör ibland att vissa afrikanska folkstammar har absolut gehör, för de börjar alltid sina sånger på samma ton. Ja, kanske det. men det finns ju också något som heter röstminne och bekvämt läge, men det kanske man inte känner till, om man inte sjunger själv.
Jag kanske tar kontakt med herr Sverre igen. Mejlade en gång tidigare till honom om dylika saker, men svaret jag fick var måttligt engagerat.
Herr Sverre visste också vad musikalitet var. Också intressant, för det finns ingen riktig definition av det begreppet.
Klart är i alla fall att folk som inte har absolut gehör, tror sig veta väldigt mycket om folk som har absolut gehör, och de förra vädrar ofta sina åsikter, inte minst i Sveriges Radio.
"Holla la tjihi och holla la tjoho"
Konstigt att det verkar vara så känsligt för en del, det där med absolut gehör. För mig är det så, att en person med a g kan, när den hör en ton, säga vilken det är. Visst är det något särskilt med det. (Det kan nog inte domherren.) Möjligtvis kan de själva stämma upp i en exakt ton också, vet inte riktigt. Det är ungefär som en färgseende som kan peka ut rätt färg, vilket en färgblind inte kan. Och det är så det är. Inte mycket att göra åt, inte mycket att reta sig på heller, tycker jag.
Üllah: Du hade en mycket bra formulering om färgblindhet/absolut gehör också förra gången jag utgöt mig. Jag kommer nog att citera dig, om jag får.
Ja, det är konstigt vad mycket ansträngning en del människor lägger ner för att förminska och misskreditera förmågan och de människor som har den.
Jag har aldrig träffat några absolutister, som går omkring och bröstar sig och trumpetar ut "Se på mig, jag har a.g., jag är märkvärdig."
Sedan tror jag, att domherrens "absoluta gehör" egentligen borde kallas något annat. Men jag är inte så snabb med att bestämma det.
Det finns f.ö. många olika sorters a.g. En del kan bara höra tonerna, en del kan höra bara piano, en del kan höra stråk men inte blås, en del kan höra allt, till och med sinustoner och en del kan både höra och producera rätt ton. Namn finns det på alltihopa också.
Hjärnan är allt ganska märkvärdig.
Oj, vad man upprepar sig! Man kan säkert jämföra med andra egenskaper också. Kanske förmågan att uppfatta olika lukter, till exempel?
Blev "hitkommenderad" av min syster, jag bloggade nämligen om samma sak ;)
http://meramiriam.se/1927/absolut-gehoer
Och by the way har både min syster och hennes man absolut gehör. Och relativt dito, tack och lov, precis som jag :)
Jag vet i stort sett ingenting om a.g. men jag önskade alltid när jag var yngre att jag hade det för då skulle jag vara speciell på nåt vis. Jag tycker nog ni är lite speciella ändå ;) Och jag är lite avis också.
Dock undrar jag över det där, när ni säger att den som har a.g. kan höra vilken ton någon spelar. Men det måste ju förutsätta att man också har lärt sig vad tonerna heter? Nog måste det finnas en bättre definition på vad a.g. är? Något om en förmåga att exakt kunna uppfatta tonhöjd eller svängningar eller något liknande? Jag tycker alltid det låter som om bara de som vet att ett A är ett A och ett H(B) är ett H(B) (jag vill säga H men jag får inte =( ) kan ha absolut gehör, men det stämmer ju inte. Eller?
Jag vill också säga H.
Üllah och herzleid: Jag säger H. Jag säger också, att kan inte ungarna lära sig att vi kallar den tonen för H och den anglosaxiska världen kallar den för B, så kan de åka rullskridskor i stället.
Absolut gehör definieras så här i NE:
absolut gehör, eg. absolut tonhöjdsminne, förmågan att utan hjälp av någon referenston korrekt identifiera en given ton (ange dess tonnamn) och/eller att korrekt producera (t.ex. sjunga) en viss angiven ton.
Strängt taget är det så, att det är svårt att observera utanför vår västerländska musikvärld. Men man kan väl anta att frekvensen skulle vara lika stor i andra musikvärldar, om det gick att kontrollera.
Där kommer väl domherrarna och gräshopporna in. Men jag är inte säker på, att jag skulle kalla det a.g. Jag vill kolla hur undersökningarna har gått till först. Men intressant är det.
Människor förhåller sig på två sätt till a.g: antingen är de som du herzleid "lite avis", eller också är de som Babben m. fl. som absolut inte skulle vilja ha a.g.
Ingen av de 10 personer (över 70) som jag intervjuade i min förra uppsats, hade velat vara utan sitt a.g.
Det är klart som korvspad att den som har absolut gehör är speciell. Precis som alla andra människor som har specifika begåvningar. Jag vill tro att vi alla är speciella på något sätt.
Långa Skuggan: Men är vi speciellare än gräshopporna?
Om a g tycker jag inte så mycket mer än att det verkar vara ett intressant partytrick.
Om herre Sverre tycker jag däremot att han har taskig kvinnosmak.
(Ber om ursäkt, alla älskare av Saltön och andra mustigheter av Lärns penna).
Cruella: Men han kanske inte läser sådana böcker? Det är ju inte så många gräshoppor i dem.
F.ö. utgör du en tredje grupp, ni som anser att det bara är en partytrick. Intressant att det tycks så mycket.
Hoppas jag inte lät nedvärderande mer än mot Lärnskan. Partytrick är inte fy skam! (Och förresten är jag nog bara avundsjuk.)
Har jag läst din uppsats i ämnet förresten?
Cruella: Jag vill minnas att jag skickade den, men sedan hörde jag inget mer, så du kanske läste något av Lärn i stället.....
