Alla kan inte sjunga

om någon nu trodde det. Ikväll har vi hört flera avancerade aspiranter till "Vi som inte kan sjunga" -kören. Eller  "Vi som trodde att vi kunde sjunga men hej vad vi bedrog oss" -kören. Belar-usch. Nej, tacka vet jag pingvinerna i Slottsskogen. De sjunger numera varje morgon när jag stavar förbi. De pekar med näbben rakt upp och tutar, alla på samma gång. En osynlig dirigent slår av dem och de slutar samtidigt.Sedan kommer en ny insats från en annan stämma och de klarar en intrikat , polyrytmisk, polymetrisk ljudsnutt. Alltså olika rytmer i olika tempi. En solopingvin, säkert tenor, kliver upp på en sten och åbäkar sig. Han fäller ut vingarna och tutar ett smäktande tut medan han flaxar med de små vingresterna. Lite löjlig ser han ut. Ett par pinviner håller på med något oanständigt. En tar den andre i näbben och släpar iväg. Och så skakar de på gumpen och skiter lite, hela tiden under ljudliga sånginsatser från olika stämmor. Någon badar av sig lite innan han tar ny sats i någon pingvinpavane. Det är fantastiskt. Douze points.


Kommentarer
Postat av: Åsna

Jag saknar pingvinerna!

2008-05-22 @ 23:38:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0